andreasvardagsrum

Material: mätcylinder, is, nål och en isbit.
Hypotes: vattennivån stiger för när isen smälter så höjs vatennivån.
Genomförande: Vi tog en cylinder och fyllde den upp till 50 sträcket. När vi tryckte ner isbiten så steg vatten nivån till 55. När isbiten sen hade smält så var vattennivån på 57.
Resultat: Vattennivån steg med 7 cm³

Material: liten bägare och kallt vatten.
Hypotes: Jag tror att det kommer att bildas bubblor i botten.
Genomförande: Vi hällde upp kallt vatten i en bägare och väntade...
Resultat: Det blev bublor som vi trodde. Vatten löser gaser och de gaserna kommer ut när vattnet blir varmare.

material: Kokplatta, Bägare, kallt vatten
Hypotes: Jag tror att det börjar koka och ryka. Bublorna innehåller förmodligen koldioxid.
Genomförande: Vi hällde upp kallt vatten i en bägare och satte bägaren på en kokplatta. Vi vätade och såg vad som hände. Detta hände: Efter en dryg minut så bildades det små bubblor i botten av bägaren. Sedan så började bublorna i botten släppa och flyta upp till ytan och bublorna blev lite större. Efter ett tag så började det ryka och fler bublor stiger snabbare. Senare började det koka!
Slutsats: Vattnet började koka. Min hypotes stämde inte. Bublorna som fanns längst ner flöt upp och blev till vattenånga.

1. Ytvattnet som är högst upp på sjöar opch är mer förorenat än grundvattnet och måste renas innan vi dricker det.
2. När man tar vatten från sjön måste man rena det i fyra steg. 1. Där är det grov filtrering, som tar bort allt stort skräp. 2. Sen häller man ner ett klibbigt eller geléaktigt ämne i vattnet, såp att det bildas klumpar som faller till botten, kallas flockning. 3. Sedan får vattnet flyta igenom etyt tjockt lagar sand för att filtrera bort alla föroreningar som är kvar. 4. Nu häller man bakteriedödande medel i vattnet som ofta innehåller klor, eller kloratomer. Sedan upp i vattentornet där vi sedan får vattnet ifrån.
3. Sedan när vi använt vattnet är det smutsigt det renas i 2 steg. 1. Först silas alla stora föroreningar bort, kallas mekanisk rening. 2. Vid den biologiska reningen låter man bakterier rena vattnet och då bildas klumpar som sjunker till botten. 3. Man häller i andra kemiska ämnen som sedan blir klumpar och sjunker.
4. Vi renar vattnet innan vi använder det för att vi inte ska få i oss föroreningar och då kan vi bli sjuka.
5. Vi renar vattnet så att det inte kommer ut och sedan skadar fiskar och andra växter.
6. Kolla uppg. 2&3
Hjärna Jag tror att på stenåldern tog dem vattnet genom brunnar som är direkt från grundvattnet som är naturligt filtrerat. Eller så tog dem från bäckar och åar som också är renat naturligt.

1.Vad kallas det när en vätska blir till gas utan att den kokar
Svar:Det är avdunstning
2.Hur ser vattenånga ut?
Svar.Den är onsynlig
3.Förklara hur vatten kan avdunsta fast temperaturen är under kokpunkten.
Svar:Vatten och andra ämnen kan faktiskt avdunsta även om temperaturen är under kokpunkten.Förklaringen finns i värmerörelserna hos molekylerna.Slumpen gör att en del molekyler får lite högre fart än andra.
4.Berätta om de olika delarna i vattnets kretslopp.
Svar:1.Vattnet avdunstar. 2.Vattenångan blir moln genom kondensation 3.Molnen stiger 4.Regn och snö 5.Vattnet rinner tillbaka till havet.
5.Varför kan du inte dricka samma vattenmolekyler som en dinosaurie har druckit?
Svar:Eftersom vattenmolykyler byggs ständigt om genom olika kemiska reaktioner.T.ex växterna suger upp vatten.Och vatten används till växternas fotosyntes.
6.Varför finns det så lite sötvatten?
Svar:Eftersom saltet löser upp från bergsgrunden.

1.  H²O
2. Vid +4 grader
3. En liter is är lättare än en lite vatten för att molekylerna blir glesare när vatten blir is .Därför flyter is på vatten
4. Ytspänning är det som håller ihop vattnet. Det uppstår eftersom alla molekylerna i vattnet dras till varandra. Alla vätskor har ytspänning.
5.  Värmekapasitet menas att olika värmen är lättare att värma upp än att kyla ner.
6. Vattenmolekylerna dras inte bara till varandra de dras också till molekylerna i glaset. Detta kallas för kapilärkraft.

Hypytes för kalkvatten experimet... Vi ska blåsa luft ner genom ett sugrör in i en bägare med kalkvatten. Hypotes:Jag tror att dett kommer börja bubbla och sen blir vattnet suddigt.
Resultat : Vattnet blev grumligt p.g.a koldioxiden som jag blåste ut in i bägaren.
Slutsats: Koldioxid får kalkvatten att bli grumligt.

Ny labb!
Nu ska vi ha ett flytande ljus i en bägare med kalkvatten och sen ska det vara en annan bägare åvanför.
Resultat: ljuset slocknade och vattnet blev lite grumligt
sltsats: Det bildas koldioxid när det brinner.

1. Hur stor del av alla atomer på jorden är väteatomer? Svar: 90%
2. Varför används väte i luftskepp förr i tiden? Varför används det inte längre? Svar: Det användes förr för att det var den lättaste gasen ämnet. Men det var mycket brand farligt så det ersattes med helium.
3. Vad används väte till idag? Svar: Det kan användas till att tilvärka margarin och det behövs när man tillvärkar olika kemikalier.
4. Många människor tycker det är svårt att skilja på väte och kväve. Vilka likheter finns det mellan dem? Vilka skillnader? Svar: Likheter och skillnader: Kväve kan inte brinna. Men kväve är den lättaste gasen. Likheter: Båda finns i luften och de sammarbetar och skapar vatten.
Hjärna: På jorden är vätgas ovanlig, men i solen och på den stora planeten Jupiter är den mycket vanlig. Försök förklara vad det beror på. Svra: Det beror på att vätgas är den lättaste gasen och i rymden är det vakuum.

1. Helium, Argon, Neon och Krypton.
2.. De deltar aldrig i kemiska reaktioner och bildar inte kemiska föreningar med andra ämnen.
3... Det kan användas till olika sorters belysning,  Helium kan användas till lufskäpp, Dem kan också använas till skyddsgaser.
4.... Skydsgaser är i vägen så att inte fel ämnen reagerar med varandra.
Hjärna: Argon reagerar inte med något annat ämne, därför kallas den seg och trög.

1. Kväve, Syre, Koldioxsid och ädelgaser.
2. Kväve.
3. 21%
4. 100 000km
5. Att molykylerna är längre ifrån varandra.
6. Om vi tar en glödande trästicka och stoppar ner den i ren syrgas så börjar stickan brinna.
7. Syre= O², Kväve= N².
8. Kväve kan användas till kylmedel, vid operationer och färgämnen. Syre kan användas till andningsgas, järn och stålframställning och pappersblekning.
9. När man ska separera gaser i luften så kyler man först ner luften så kraftigt att den blir flytande. Sedan kan man utnyttja att gaserna har olika kokpunkt och skilja dem åt på det sättet.
10. Vi tror att det skulle vara väldigt jobbigt. Om det är syre överallt så tar saker lätt eld.

1. Materia kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat.

Rena ämnen: materia som består av endast ett sorts molykoler. Tex. Salt. Grundämnen: kan inte delas. Det finns lite mer än hundra grundämnen. Tex. Silver, järn. Atomos: det grekiska ordet för det som inte kan delas. Atom: grundenhet som normalt inte går att dela. Daltons mobell 1. alla ämnen består av atomer, som kan kombineras med varandra på olika sätt. 2. Atomer av samma ämne ser exakt likadana ut. 3. Atomer av två eller flera olika ämnen kan sättas ihop och bilda nya ämnen. Thompsons atommodell: elektroner: små partiklar, utanför atomkärnan, med negativ elektrisk laddning. Rutherford: guldens atomkärna har posiotiv laddning. Elektronmoln är regioner som motsvarar olika energinivåer, där elektronerna rör sig. En kemisk förening är ett rent ämne där molykylerna är sammansatta av två eller flera grundämnen. Molykylern är den minsta enheten av en förening som fortfarande har ämnets egenskaper. Kemiska ämnen betecknas med en eller två bokstäver från ämnets latinska namn. Siffran i bokstavens nederkant visar antalet atomer i grundämnet.

vatten kan töjas ut, skäras sågas, åka på mm.
fasta ämnen består av molykyler och molykyler består av atomer.
atomer och molykyler är uppbyggda i olika former.
snöflingor är en kristal.
I en vätska kan atomerna och molykelerna röra sig mer fritt.
viskositet betyder hur seg en vätska är.
gaser har ingen bestämd form och ingen besämnd volym.
när gaser kondenserar så blir den vätska igen.
komrimera och expandera en gas. då utvidgas gasen och tryck ihop.
När gasen är varm så åker gasen runt och utvidgar sig.
Vattnets kokpunkt är 100 grader.
vid noll grader fryser vatten.
sublimering är att ett fast ämne kan gå dirrekt över till gasform.

allt objekt består av materia.

1. Jag tyckte att det var sådär att jobba med blogg och wiki. Det är ganska mycket att hålla reda på....
2. Jag har lärt mig mycket om människokroppen.
3. Jag tror att jag hade lärt mig mindre om vi bara hade jobbat med boken. Det är lättare att hålla reda på allt man gjort om man har det på sin blogg så att ma kan träna på allt.
4. Jaa järna!

1. De två blodkärl som för blodet till och från hjärtat kallas artärer och kapillärer.
2. De små blodkärl som cellerna kan ta upp syre ifrån kallas kapillärer.
3. Det finns två kammare och två förmak i hjärtat som är hjärtats hålrum.
4. Hjärtat arbetar hårt. Därför förses det ständigt med syre och näring av så kallade kralkärl i hjärtmuskeln.
5. Det lilla kretsloppet pumpas från högra halvan av hjärtat. Det går till lungorna där blodet tar upp syre och avger koldioxid. Sedan strömmar det syrerika blodet tillbaks till den vänstra halvan av hjärtat. Det stora kretsloppet börjar med att hjärtats vänstra halva pumpar ut det syrerika blodet i strora kroppspulådern. Den delar sedan upp sig i mindre artärer och blodet når slutligen kapillärerna.
6. När hjärtat drar ihop sig så åker blodet ut både till lungorna och kroppen. När det sedan dras tillbaks så är det fyllt med syre.
7. Med hjälp av muskelpumpar så pressas blodet framåt i venerna. Fickklaffarna hindrar blodet att rinna tillbaka.
8.När vi vilar går 25% av blodet till tarmarna,20% till njurarna och 15% hjärnarn.När vi har ätit går mer blod till tarmarna och om vi idrottar förs mer blod till musklerna,och när vi tänker intensivt får hjärnan mer blod.  .Det finns sensorer i kroppen som kan känna av blodtrycket och reglera det.
9.  Om vi står stilla för länge så kan man svimma det beror på att muskelpumpen inte arbetar när benen är stilla. Då samlodtrycket samlas blodet i kroppens nedre del.

1. De tre olika muskeltyperna är skelettmuskler, glatta muskler och hjärtmuskler.
2. Vi styr våra sklettmuskler med hjälp av vår vilja. De andra musklerna kan vi inte kontrolera med vår vilja.
3. Om man tränar hårt hinner blodet inte transportera dit tillräckligt med syre. Musklerna får då syrebrist.
4. När vi böjer armen drar böjmuskeln biceps ihop sig. Sammtidigt som sträckmuskeln triceps slappnar av. När vi sträcker armen är det tvärt om.
5. Träning gör så att musklerna får fler ererskiverk i muskelcellerna. ju fler energivärk,destå mer energi kan muskelcelerna frigöra. efter en lång tids hård träning kan energi värken i muskelcellerna ha tredubblats.
6.Om du värmer upp ordäntligt inför en träning så kan du motvärka träningsvärk. Stretching, det vill säga att efter träningen töja ut de muskler som dragit ihop sig.
7. Vissa muskelfibrer kan dra ihop sig väldigt snabbt, medan andra drar ihop sig långsamt. De långsamma muskelfibrerna är uttåliga och orkar arbeta längre än de snabba.
8.

1. Sklettet ger oss stadga. I sklettet lagras många viktiga mineraler. Framför allt kalcium och fosfat.

2. Kulleder gör att benen kan röra sig i flera riktningar. Gånghjärnsleder finns i fingrar och i tår. Dom gör att lederna kan böjas upp och ner.

3. I den röda benmärgen bildas alla röda och vita blodkroppar.

4. Sklettbenets yttre del är hårt och kompakt medans det innre sklettbenet är mjukt och poröst.

5. Benhinnan förser celler med näring och syre. Det är benhinnan som gör att vi får ont om vi slår i ett ben.

6. Om man lyter fel eller för tugnt så kan delar av disken tränga ut mellan kotorna och trycka på en närv. Det kallas diskbrok och gör att man får mycket ont i ryggen.

7. När celler i benet dör ersätts de av nya. Det finns både celler som bygger upp och celler som bryter ner benet. Tack vare det kan benet ständigt byggas om, och hela sklettet kan undan för undan förnyas.

8. Ledvätska smörjer ledytorna så att de lättare kan glida mot varandra. Ledbanden sitter runt lederna och håller ihopp benen. Det finns ledbrosk på varje enda av benen för att dom inte ska nötas ut.

1. Överhuden, läderhud och underhud.
2. Det lagras i underhuden.
3. Håret är döda celler.
4. Pigmentet bestämmer vår hårfärg. När vi blir äldre så minskar vårt pigment och då blir det grått. Det skyddar oss också mot solen. Det är på så sätt som vi blir bruna.
5. Det gör att huden åldras fortare och blir rynkig.
6. Hudens blodkärl hjälper till att reglera vår kroppstempratur. När kroppen är varm så vidgas de så att värme från blodet klan pasera ut genom huden.
7. Malignt melanom är det värsta formen av hudcancer.
8.
9. Vi har små upphöjningar på våra händer och fötter där det finns gott om svettporer. Tack vare dom kan vi få ett bra fruktat grepp.

Huden fungerar som kroppens skyddsdräkt. Den lagrar fett.Huden skyddar kroppen från t.e.x solstrålar. Den innerhåller sinnesorgan som gör att vi kan känna värma och kyla osv. Den reglerar kroppens tempratur. Huden förnyas genom att man tappar gamla hudceller och det kommer nya hela tiden. Man förlorar 15 kg hud under en livs tid och man får lika mycket tillbaks. Huden är kroppens största organ. Den består av tre olika lager. Om man skulle odla hud till hela kroppen så skulle det ta 5 veckor. Celler behöver syre och näringsämnen. Den hud vi ser med ögat består av döda hudceller.