andreasvardagsrum

Sklettet ger oss stadga. I sklettet lagras många viktiga mineraler. Framför allt kalcium och fosfat.

Kulleder gör att benen kan röra sig i flera riktningar. Gånghjärnsleder finns i fingrar och i tår. Dom gör att lederna kan böjas upp och ner.

I den röda benmärgen bildas alla röda och vita blodkroppar.

Sklettbenets yttre del är hårt och kompakt medans det innre sklettbenet är mjukt och poröst.

Benhinnan förser celler med näring och syre. Det är benhinnan som gör att vi får ont om vi slår i ett ben.

Om man lyter fel eller för tugnt så kan delar av disken tränga ut mellan kotorna och trycka på en närv. Det kallas diskbrok och gör att man får mycket ont i ryggen.

När celler i benet dör ersätts de av nya. Det finns både celler som bygger upp och celler som bryter ner benet. Tack vare det kan benet ständigt byggas om, och hela sklettet kan undan för undan förnyas.

Ledvätska smörjer ledytorna så att de lättare kan glida mot varandra. Ledbanden sitter runt lederna och håller ihopp benen. Det finns ledbrosk på varje enda av benen för att dom inte ska nötas ut.